Igår visades "kampen om identiteten" – ett program om socialdemokraterna och
deras tre partiledare sedan förra valet.
Tiden går fort och man glömmer snabbt.
Här kommer en tecknad repris med några av mina karikatyrer från de senaste åren...
I förra valet hette socialdemokraternas ledare Mona Sahlin.
– Surt, sa Mona när hon tvingades bjuda in Lars Ohly i valrörelsen...
...som i sin tur gjorde vad han kunde för att tvätta bort kommuniststämpeln.
Mona Sahlins stöd inom socialdemokraterna vacklade...
Det blev alltmer oklart hur och av vem politiken skulle utformas.
Valet skulle komma att stå mellan – piska och morot.
Bidrag eller skattelättnader.
Den rödgröna rörans kurs blev alltmer osäker.
... och det slutade med att Alliansen vann valet.
Lotsen Mona Sahlin tvingades lämna (s)kutan.
Nu gällde det att hitta en ny partiledare.
Efter många turer och långa diskussioner dök jokern Juholt upp...
Juholts klavertramp skulle visa sig bara
vara början på en snabbt sjunkande popularitet.
Han tvingades göra den ena pudeln efter den andra..
..och snart var han mest känd för sina grodor än sin politik...
Opinionsiffrorna fortsatte dala.
Det visade sig att Juholt inte var den frälsare (s) hade hoppats på.
Juholts ljuset brann snabbt ner...
...och Juholt sågades – eller sågade sig själv!
..och så kom nästa "räddare" – Stefan Löfven...
Det blev Löfvens uppgift att få partiet att gå åt samma håll,
men det är en annan historia.
Nigel Farage (UKIP), Jimmie Åkesson (SD) och Beppe Grillo från italienska Femstjärnan.
